Stort lager | # Egen utveckling | Kunskap

utan moms/Tullavgift kan tillkomma
 
 

Kopplingslamell - Organisk och sinterlamell

 
 

Information om kopplingslamell 

  1. Lamellens olika delar
  2. 4, 5 eller 6-puck?
  3. Olika storlekar på lamell
  4. Olika tjocklekar på lamell
  5. Olika typer av material
  6. Åt vilket håll monteras lamellen?
  7. Stum eller fjädrad lamell?
  8. Montera lamell
 
 

1

Lamellens olika delar

En stum kopplingslamell består oftast av 4 delar

  • Friktionsmaterial
  • Lamellskiva
  • Nav / Hub
  • Nitar
En fjädrad har en annan konstruktion och använder ett så kallat fjäderpaket som nav / Hub. Detta möjliggör en viss vridning mellan nav och friktionsmaterial och fungerar som en ryckutjämnare.
 
 

2

4 eller 6-puck?

Dessa två är likvärdiga men om du måste välja så har 6-puck bättre körbarhet och är inte lika "huggig" som 4-puck. 4-puck tål ytterligare lite mer vridmoment än 6-puck. 

Måste värden på vad de olika lamellerna klarar skrivas ut så hade det sett ut ungefär såhär:
4puck sinterlamell klarar cirka 25-30% med vridmoment är en organisk lamell.
6puck sinterlamell klarar cirka 24-29% med vridmoment är en organisk lamell.


5 puck är ovanligt men karaktär är mellan 5 och 6 puckade lameller.

 
 

3

Olika storlekar på lamell

Det finns olika diameter på lameller men du kan övergripande dela upp dem i två grupper.
-Original och Motorsport

Original är oftast 215mm eller mer. Exempel på storlekar är 215mm, 228mm, 240mm och 250mm.
Motorsport är oftast upp till 200mm. Exempel på storlekar är 115mm, 140mm, 184mm och 200mm.

Större diameter innebär mer friktion och klarar därmed mer överförbart vridmoment.
Mindre diameter innebär mindre tröghetsmoment då massan blir flyttad mot centrum. Detta innebär mindre massa som måste accelereras och därmed en snabbare motor = vanligt vid motorsport.


En större koppling kan ta upp mera värme innan den riskerar att överhettas. En mindre koppling kan inte ta upp lika mycket värme och bland annat därför så används flera skivor istället. En så kallad flerskivig koppling.

 
 

4

Olika tjocklekar på lamell

Tjocklek på lamell beror oftast på flera orsaker men oftast bestäms tjockleken av materialtyp och diameter på lamellen.

215-265mm lammer är oftast över 7,8mm tjocka då både lamellskiva och friktionsmaterial är tjockare pga den större diametern

Sinter pad kopplingslamell är ~7,8mm
215-265mm organisk kopplingslamell är ~8,2mm
184-200mm sinter pad kopplingslamell är ~7,2mm


Beroende på tillverkare så kan 184mm sinterlamell också vara ~2,6mm eller ~7,5mm

 
 

5

Olika typer av material

Tre olika material används på kopplingslameller beroende på användningsområde. Organisk lamell, Sinterlamell med belägg samt Sinterlamell utan belägg.

Organisk lamell

Så kallade organiska lameller används inom OEM och även mot eftermarknaden. Det är det mjukaste och mest skonsamma mot växellådan. Detta material passar bra vid gatkörning för sitt mjuka ingrepp där man tillåts slira på kopplingen.
Däremot är detta material inte särskilt temperaturbeständigt och används inte i tävlingssammanhang eller om många snabba starter skall göras där temperatur alstras.
Denna koppling beter sig som en original koppling och är den mest lättkörda om man ej behöver temperaturbeständighet som en sinter.

Sinter pad / Cerametallic

(Sinter lamell med belägg)

Sinter belägg är en lamell som har sinter puckar nitade på en disk. Dessa klarar betydligt högre temperatur än organiska belägg. -Många gånger dubbelt så hög temp!

Eftersom det är en puck nitad på var sida av skivan så tillåts ett visst slitage innan man behöver byta lamellen. Denna egenskap gör att lamellen lämpar sig väl för tävlingar som innehåller starter eller där man måste slira på kopplingen.

När en lamell med sinter belägg börjar bli sliten så kan man byta endast denna och behålla gamla slitageytor om de inte tagit skada.

Denna kopplingstyp är mycket flexibel pga sin temperaturbeständighet ihop med acceptabla servicebehov och driftkostnader.

Sinter / Metallic

(Sinter lamell utan belägg)

En ren sinter är en mycket lätt konstruktion som klarar höga temperaturer och används inom banracing och hos formelfordon. En sinter har mycket litet spel för slitage. När en sinter är sliten så byts både lamell och friktionsytorna runt denna.

Denna Kopplingstyp är lätt och kompakt men också lite mer extrem pga. sitt högre servicebehov.

 
 

6

Åt vilket håll monteras lamellen?

Vilket håll lamellen monteras åt är en vanlig fråga. Det spelar ingen roll bara navet med splines har full kontaktyta med växellådans ingående axel och att inga delar tar i mekaniskt.
Detta gäller även om lamellskivan är assymetrisk, dvs att lamellskivan är förskjuten åt något håll.

 
 

7

Stum eller fjädrad lamell?

En stum lamell har färre komponenter än den fjädrade lamellen, därför är det stumma alternativet mindre benägen att krångla. Den fjädrade lamellen ger istället ett mjukt ingrepp, så kallad ryckutjämning. man brukar säga att en stum sinterlamell "hugger" och dessa fenomen minskar drastiskt med en fjädrad lamell.

 Vid racing och tävling så rekommenderas ej en fjädrad lamell pga. de fler komponenter som innebär högre risk.

 
 

8

Montera lamell

Vid montering av en koppling med tryckplatta, lamell och svänghjul så är det viktigt att inget kärvar och att inget tar i mekaniskt. Prova även att snutta runt delarna för hand så inget tar i då heller. Det är stor skillnad på en fjädrad lamell och en lamell utan fjädrar. Den fjädrade lamellen tar mycket mer plats än den ofjädrade lamellen.

En tryckplatta är oftast anpassad för en viss tjocklek på lamell (lamellens slityta). Detta skiljer mellan olika tryckplattor. Även typ av montering / konstruktion på tryckplattan skiljer. Om inte rätt tjocklek på lamell används så kommer inte kopplingens fulla potential att uppnås, den kanske inte ens klarar av 50% av angedd effekt.

Därför är det viktigt att se till så lamellen får rätt inspänningstryck, att inget tar i mekaniskt samt att inget kärvar.